Smakkungen Richard Juhlin: Jag minns varje kyss

Text Donald Boström

– Idag vågar jag stå för att jag är bäst. Jag har en naturlig talang och fick länge slå ur underläge. Men redan från start visade blindprovningarna att jag var bättre än de svenska vinjournalisterna på den tiden. Jag tränade och pluggade stenhårt och i början imiterade och lärde jag mig mycket av de brittiska vinkännarna Serena Sutcliffe och Tom Stevenson.

 – När champagnehusen i Frankrike började säga att de aldrig träffat någon bättre än jag skämdes jag till en början, eftersom jag var från Jantelagssverige, säger Richard.

”Juhlineffekten”

Den svenska avundsjukan och jantelagen har varit stark mot Richards framgångar. Internationellt däremot finns ingen missunnsamhet, tvärtom, i Frankrike talar man positivt om ”Juhlineffekten”, som svar på det ökade intresset för champagne i Sverige. Ju bättre det har gått, ju mer Frankrike och andra länder har lyft fram Richard Juhlin som den bästa i världen, desto mer har avundsjukan växt i Sverige, menar Richard.

– Vi är många champagnexperter i världen idag, och vi är bra på olika områden i denna komplexa värld. Det finns de som kan mer om geologi, historik, vinifikation och klimatdetaljer än vad jag kan, säger Richard. Men när det gäller blindprovning, kunskap om champagne-producenterna och deras viner, hur viner smakar och varför de smakar som de gör, hur smaker hänger ihop och inte hänger ihop, så har jag ingen konkurrens idag, säger Richard Juhlin.

Richard menar att de personer som är duktiga på blindprovning och kan beskriva smaker på ett bra sätt, är de som är musikaliska, och han tycker själv att hans allra största begåvning är att spela gitarr.

Granngårdens druvor

Jag har själv provat mycket vin med Richard Juhlin och rest runt i Champagne med honom och sett en del märkliga saker hända. Som när han efter en provning tvingade det ansedda champagehuset Krug att erkänna att vinet inte bara lagrats på gamla ekfat, vilket de just stoltserat med, utan att de även lagrat på nya ekfat. Eller champagnehuset Clouet som motsträvigt fick erkänna att de inte bara använt egna druvor som de just sagt, utan att de också köpt in en liten del av granngårdens druvor, vilket Richard omedelbart upptäckte under vår provning. Och när Richard ringer till champagnehuset de Venoge och säger att vi kommer imorgon för att testa en av de tre kvarvarande flaskorna av årgång 1947, står de redo men en nydegorgerad lagom kyld flaska när vi kommer. Ingen nu levande på de Venoge hade någonsin testat 1947. Nu fick de chansen.

Richard är en extrem tävlingsmänniska. Men bara på det han är intresserad av. Han kan knappt knyta en slipsknut eller bädda sängen, för att inte tala om datorer och internet.

– Alla tävlar mot mig, men jag har inget behov av att tävla om allt möjligt, jag har ingen prestige och jag skäms inte en sekund att vara sämst på slipsknutar eller internet, säger Richard. Men jag fokuserar, läser in, och tränar enormt på det jag är intresserad av, för att bli bäst. Jag är antingen bäst eller sämst, aldrig halvbra.

Men det är inte bara hårt arbete som gett resultat. Richard har de genetiska förutsättningarna på samma sätt som Gunde Svan, Björn Borg och Ingemar Stenmark.

Fotografiskt smakminne

– Det handlar om min känslighet, kommunikationen mellan doftsinne och hjärnan, och förmågan att analysera, säger Richard.

Hans ovanligt känsliga doft- och smakpalett, i kombination med ett fotografiskt smakminne gör honom till ett slags UFO i smakvärlden. Han minns varje flaska han smakat, därför är det inte möjligt för oss övriga att träna oss ikapp. Det är bara att lyfta på hatten för gymnastikläraren från Lidingö som nu officiellt har utklassat världseliten i blindprovning, gång på gång.

För ett par år sedan skakades Richards smakpalett om ordentligt när han hamnade i en djup personlig kris. En oväntad och stormig skilsmässa vände upp och ned på hans tillvaro.

– Jag var en fullständig katastrof i provning under den tiden. Jag kunde till nöds stå på scen och klara av att prata en stund, men det var allt. Jag orkade inte ens träna. Eftersom jag i mitt jobb äter och dricker mer än de flesta, så håller jag formen med att träna varje dag. Men under den perioden säckade jag ihop fullständigt.

Snabb i löpning

Så småningom hittade Richard sin nya kärlek, kom i balans och återupptog träningen. Under ett träningspass upptäckte friidrottaren och vännen Mattias Sunneborn att Richard Juhlin dessutom är väldig snabb i löpning, vilket nu fått sina konsekvenser.

– Nu coachar Mattias mig för att jag ska bli Sveriges snabbaste femtioåring i februari. Det betyder att jag för första gången i mitt liv korri-gerar min kost. Äter fyra biffar, tio ägg, keso, nötter och avokado varje dag i två veckor. Ska jag nu bli bäst i Sverige i sprinterlopp för femtioåringar kan jag inte ha ett gram fett för mycket, säger Richard.

Jag minns varje kyss

Doft och smak har varit det viktigaste urvals-verktyget för Richard i sina relationer med -kvinnor.

– Jag minns varje kyss, säger Richard. Minns jag kvinnan så minns jag smaken av hennes kyss. Redan i femte klass när vi lekte ryska posten kysstes vi på riktigt. Jag minns hur alla smakade, och tyvärr smakade den sötaste flickan för mycket lök.

I saliven finns en DNA-kod som det tar hjärnan en hundradels sekund att analysera och säga ett tydligt ja eller nej. Det finns inget mellanting, menar Richard. Under singelperioden efter skilsmässan träffade Richard nya kvinnor i sitt liv och majoriteten av Richards relationer fun-gerade inte på grund av just doft och smak. Ett av Richards vardagsproblem är andedräkter och kroppsdofter, och flygplatser är hans mardröm.

– Häromdagen satt jag på plats 29 i flygplanet från Lyon, snett framför på plats 27 andra sidan gången satt en man som doftade vidrigt, jag höll på att svimma, och jag var fångad i mitt bälte i stolen.

Ett antal saker påverkar en persons doft, menar Richard.

• Personens naturliga doft och hygien.
• Vad man har ätit, alldeles nyss, och mer långtidsverkande mat.
• För kvinnor beror doften på var hon befinner sig sin menscykel. Richard känner när en kvinna har ägglossning.
• Om personen tränar eller inte. Omsättning av celler ger fräschare doft.
• Ålder. Dofter förändras med åldern.
• Geografiskt och etniskt ursprung ger olika personliga dofter.

Historiens bästa årgångar

Som ett sammanträffande är det också så att den champagne Richard anser bäst alla kategorier genom tiderna är en Pol Roger -28.

– Historiens bästa årgångar i champagne är 1928 och 1996 om man får till allt i vinifieringen. De har mest syra i kombination med optimalt med smak-ämnen och kan tillsammans få en fantastisk mognad. Pol Roger 1928 är extremt ung men har en intensitet som ett ungt vin aldrig kan ha. Färgen är som en 12-årig champagne, i tonerna är den som en 15-åring, och i oljighet och koncentration är den 30 till 40 år. Idag är dock årgång 1921 bättre än 1928 beroende på lagring och andra faktorer.

Inget vin åldras vackrare än champagne, anser Richard.

”De glömda sinnena”

Richard arbetar idag med det mesta som har med smak att göra, vin, champagne, vatten, cider, choklad och kaffe. Efter att ha uppnått positionen som bäst i världen har nu Richard Juhlin ett nytt projekt att sätta tänderna i, ”de glömda sinnena”. När han är klar med boken 8 000 champagner blir det nya spåret att lära det svenska folket att smaka och dofta.

– Mitt nya kall är att göra alla varse om att vi föds med fem sinnen och lära svenskarna att använda dem. Börja lära barnen, träna dem i dofter och smaker. Lära dem att utveckla ett språk kring det vi känner. Jag vill lära folk tekniken. Hur gör man när man doftar och smakar på mat och dryck? Hur komponerar man en tugga med olika smaker? Att få människor att förstå att de ska vara superkoncentrerade den korta stund man testar en ny smak, oavsett om det är champagne eller falukorv. Stanna upp, varför var det gott, eller inte?

Barnen upptäcker sin värld genom att smaka sig fram. Det är vår naturliga instinkt. Använd den, är Richard Juhlins uppmaning.

Historiens bästa champagner enligt Richard Juhlin

• 1928 Pol Roger Grauves
• 1938 Krug
• 1955 Clos des Goisses
• 1979 Krug Clos du Mesnil
• 1988 Krug Clos du Mesnil
• 1959 Billecart-Salmon NF
• 1996 Bollinger Vieilles Vignes Françaises
• 1976 Taittinger Comtes de Champagne
• 1955 Cristal
• 1955 Clicquot Rare Vintage

De fem bästa årgångarna i Champagne

1928, 1996, 1955, 1921 och 1959. Ändå vill jag påstå att 1960-talet är det främsta decenniet!

Richard Juhlin om Bollinger

Bollinger är stadigt en av de fem främsta firmorna och den mest personliga och mest gastronomiskt inriktade tungviktaren av the big 5. Legendariska viner är 1996, 1990, 1979 och en ultrakoncentrerad 1970 Vieilles Vignes Françaises, La Grande Année från 1975, 1973, 1966, 1945, 1929 och mastodontvinet 1928. RD jag minns speciellt är 1982 och 1975 samt 1979 men då endast på magnum där hasselnötsaromen är uppbackad med den vackraste kaprifoldoft.

Publicerad i tidingen SMAKA, 2012